torsdag 29 januari 2009

som en hägring av igår

Är man för ego om man läser sin gamla dagbok och tycker att det är bland det bästa man läst på länge?

Jag håller fortfarande på att gå igenom mina gamla communitydagböcker. Jag ger inte så mkt för 2000-delen, men nu har jag kommit till februari 2001 och jävlar, vad intressant jag tycker att jag är! Så mörkt, så ljust, så fullt av kast mellan ytterligheter. Så himla fint skrivet.
Jag hoppas att jag har kvar nåt av det.
Jag känner igen känslor som jag tycker att jag fortfarande har, även om jag känner mig mycket mera Vardag numera.
Det är lite synd - men väldigt skönt - att varje dag inte är på liv och död längre.

Men, till våren. Åh, jag hoppas att det blir åtminstone lite av samma känsla. Molnstrimmor och Winnerbäck och allt är bara sådär rastlöst fyllt av liv.
Jag vill klättra på hustak, kolla på solnedgångar och stjärnor, fika i parken, känna håret fladdra i vinden när jag cyklar riktigt fort, känna kvällskylan komma smygande, mysa med en filt och något varmt att dricka, vara ute hela nätterna och se solen gå upp, plocka hallon till frukost och vakna på en gräsmatta eller en varm klipphäll.
Hela känslan av att livet är precis allt det, hela tiden och så mycket att man knappt får rum med allt inom sig.
Som Ronjas vårskrik.
Som livet i Mattisskogen. Som livet i skymningslandet.


Jag ska gå till jobbet imorgon. Och åka till Gbg på lördag. Tur att jag är friskare. Ser fram emot det rätt mycket. Lite orolig, men det ska bli riktigt nice att träffa alla igen.
"Alla" är ett märkligt begrepp, det är så många av Göteborgs-delen av "alla" som inte alls kommer vara där, men.. äh, skit samma.
Det ska bli roligt att träffa många igen.
Sådär, bättre. Många.
Christian kommer inte. Det gör mig lite ledsen. Det här ska ju vara helgen då alla gamla spexare kommer hem igen och pratar om hur mycket bättre det var när vi spelade/byggde/skrev/producerade. Men utan Christian är det inte hälften så roligt.
Okej, jag kan göra en lång lista på alla de andra som jag saknar, men Christian är längst bort både i tid och rum.

Bo hos Karin. Det händer saker på teatern på lördagen. Kväll på kåren. Söndag hos Selma och Johan. Rasmusfika. Stefanfika. Kan bli en bra helg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar