hittegods

och nånstans nyss fast jag glömt var och vem som postade den, såg jag den här.
Hilarious.

alla välpolerade, tomma plastartiklar

Jag tänker såhär att om nyårslöften inte är nåt kanske förstamaj-löften är en bra grej. Att varje år börja med nåt eller sluta med nåt för att göra världen lite bättre. Ett steg i taget.

Det läcker olja i havet. Jag funderar på plast.
På svd kan man också läsa om förbud mot plastleksaker som delar av snabbmatspaket.
Jag tänker ännu mer på plast.

Det här med inga plastkassar är ju ett steg. Men jag tänker att jag kanske ska utmana mig lite. Ingen plast alls? Nej, det går inte. Så lite plast som möjligt. Ja, bättre.
Finns det fryspåsar i nåt annat än plast? Det är dags att leta alternativ.
Det är dumt att kasta sånt man redan har, men nya saker blir i andra material.
Mina braiga gummistövlar är tex i naturgummi av något slag.
Jag känner att jag måste läsa in mig ordentligt på det här, så det blir rätt. Är aluminiumfolie bättre än plastfolie? Heter det smörpapper för att man slog in sina smörgåsar i det förut? Är det ett alternativ til att ta med sig fikarast-mackan i plastpåse? Fanns det inte små lådor för smörgåsar förut?
Är såna där avfallspåsar man köper på rulle i affären mycket bättre än ica-kassar till sopor? Blir det egentligen några sopor alls om man skärper sig och källsorterar allt?
Vad gör man med tusen tomma schampoflaskor? går det att köpa på refill?
och är en jordgubbssylt-refill som är i mjukplast bättre eller sämre än en ny burk i glas varje gång?
Äh, fuckit. jag ska ju göra egen sylt i sommar, så just DET är ju inget problem.

Men jag känner mig lite vilse och undrar om det finns en miljörådgivare eller en sida på internet som kan ge mig lite vägledning. Årets förstamaj-löfte är iaf att det minsann ska vara slut på allt onödigt plast. Det går inte att skippa plast helt, tror jag, men tills det gör det måste det här vara ett godkänt steg på vägen, ja?

det var så det var

Finaste Melissa säger sanningar:

Lät du henne komma närmre
var hon vackrare än mig
det finns dagar som jag tänker
mer på henne än på dig
jag går bredvid men halkar efter
jag orkar inte springa mer
försökt att visa dig med blicken
men det är inte mig du ser
den här platsen är nån annans och jag måste hitta ut
hur ska man älska nån som har älskat nån förut

Vissa stunder kan det kännas ensamt
om du undrar vad jag tänker på
så jag håller hårt och kryper tätt intill dig
som om hon skulle försvinna då

Vi talar sällan högt om våran framtid
vi talar aldrig högt om det vi har
dina drömmar blir allt svårare att se nu
och mina finns snart inte längre kvar

packning igen

Det känns som att allt jag gjort de senaste två åren är att packa upp och packa ned saker. Nu är det dags igen. Eegentligen inte NU, men jag kommer inte hinna under sommaren. Saker upp på vinden, saker till Hagstugan för vidare transport till Stockholm så småningom.

I köket finns bara det jag verkligen behöver under sommaren kvar. Hallen och garderoberna närmar sig samma öde.

Lådor i ett hörn för uppbärning på vinden. Lådor i hallen för transport till Hagis i eftermiddag.
Livet känns så litet när man ser det i lådor och högar.
Och samtidigt har jag alldeles för mycket saker.

Men till Stockholm tar jag med mig så lite som möjligt, så nu måste jag tänka igenom vad jag verkligen inte klarar mig utan och vad jag vill ha kvar sen och vad jag lika gärna kan kasta/sälja/ge bort.

Svåra val.

fel soundtrack.

Ibland får man fel musik i huvudet. Jag äter inte alls nån medicin och det är inte alls så det är, men i mitt huvud cirklar ändå:

Sen jag börjat ta min medicin
Gråter jag inte nåt mera
Sorgen är kvar, den står där med ett flin
Men bekommer mej inte nåt mera

Fast jag börjat ta min medicin
Står väggarna kvar lika gråa
Samma flugor i fönstret och samma gardin
Samma TV och samma hallåa

Egentligen har jag haft bra dagar. Bästa bror tog med mig på spelning i torsdags, Ebba och jag hade bra men blåsig sommardag på Långgatan och i Slottsskogen igår och idag har jag varit på GDT och sett den där pjäsen som Linus och Linnea skrev.
En märklig promenad följandes en bekant för att vi blev oroliga. En ensam-promenad vidare och fyrverkerier över Liseberg. En stund på inte jättesunkig majornapub med gammal vän pratandes om projekt vi gjort och inte gjort och borde göra. På vagnen hemåt pratade vi om det superhemliga projektet som kommer bli så himla bra och kanske det coolaste nånsin, om vi lyckas göra det. Men det är så sjukt hemligt och måste fortsätta vara det att jag inte ens kan skriva vem det var jag pratade med om det. Men bra blir det, när det väl blir. Hemligteatern.

Nu ska jag sova och sen packa en låda saker som ska till Hagstugan. Projekt: stockholmsflytt har börjat!

Det finns så många platser.

och i Örebro är alla platser platser som minner om något. Förut, nyss, för länge sen. Saker som inte betyder längre och saker som betyder så mycket att det är jobbigt.

om hur snabbt man kan läsa

För en diskussion, för en person som jag inte alls vet om han läser eller bryr sig längre, men ändå. För att jag sa att jag skulle, kunde:

Igår kväll, hos Ami. På stolen bredvid soffan där jag sover låg Dan Browns "gåtornas palats" och jag kom ihåg en diskussion om hur snabbt jag egentligen läste såna där böcker. Jag lovade ju då, i ljudbokstider, att läsa något i den stilen och klocka hur lång tid det tog. Challenge accepted!

Starttid: 20:25
Sluttid: 00:05

3 timmar, 40 minuter.

Jag minns inte vad jag sa för tid då, men det här borde vara inom ramarna.
(jag vet att det är den mest lättlästa sortens bok, men det var liksom det som var utgångspunkten för diskussionen. Om det är viktigt för frågan kan jag återkomma med lästid för någon annan bok. Bara säg vilken!)

På busstationen

Och Norge fortsätter vara ett tema. Bra land, det där.

Fördel: Norge

Vissa saker är så himla mycket bättre i Norge. Eller, en sak iaf. Resten vet jag inget om.
Men norska vädertjänsten YR är så sjuukt mycket bättre än SMHI. Det har vi ju vetat länge, även om de är lite ambitiösa och ändrar sig varannan timme så man aldrig rktigt VET om det kommer regna eller inte... men sak samma. Det är ingen slump att de flesta jag känner (och alla andra också) verkar kolla vädret på YR mycket hellre än på SMHI, trots att de säger olika saker från timme till timme. När vädret väl kommer stämmer det ofta precis in på vad de sa senast, även om det inte stämmer med vad de sa från början...

Och nu. YR har bästa följetongen om askmolnet, med utbredning och konsekvenser och intervjuer med nån som fått askregn på sin nytvättade bil.
SMHI har en länk till krisberedskapsmyndigheten.
Say what? Jag vill ju ha enkla fakta på dumma frågor som jag inte förstår. Vad är ett askmoln? regnar det aska då?
Men allt jag får på svenska är en länk till en sida som handlar om policys för stängande av luftrum.
På norska får jag däremot veta precis allt jag behöver. och återigen hjärtar jag yr.no.
Bästa vädret!

meh, puckojag.

Ibland undrar jag hur jag funderar. Det här med att vara lättpåverkad av saker jag hör eller läser (mest hör) verkar ha tagit helt nya proportioner.

Jag lyssnar på Melissa Horn och kommer på mig själv med att tänka att jag minsann borde köpa en gitarr som jag kan samla damm på.

Inte för att spela. nej, nej. Bara för att hon säger "och samlat damm på min gitarr".
Såhär kan jag ju inte ha det! Hjälp!

hjärta jobbet.

Alltså, folk kan skryta om sina jobb bäst de vill.

På MasthuggsTeatern spelar vi kvällsföreställning idag och äter eftermiddagsglass i solen och leker med en stor fläkt ute på terrassen.
Vad du än säger finns det ingen bättre arbetsförmån än att få leka med sina roliga, tramsiga, busiga och fåniga kollegor på arbetstid. Och med tillgång till ett helt förråd rekvisita om det skulle vara så.

Världens bästa jobb!

Har du sagt det, så.

och tisdagen är precis likadan faktiskt.

Upp och ned och upp och ned...

Det är lustigt hur livet fungerar.
Det är vår nu och livet är stort och svårt och spännande och fascinerande och skrämmande och så himla bra och så himla mycket.

Visst finns det saker som gör mig ledsen och saker som gör mig riktigt ledsen (så att det liksom tårar sig bara av att tänka på det) men det går över på en stund och jag kan balansera på kanter och sparka grus och klättra i berg och bara känna våren och livet.

Det handlar inte om att jag inte bryr mig eller inte tar saker på allvar. Jag tror det bara handlar om en livskänsla som liksom är större än bekymmer.

Eller, som Beatrice säger:

Don Pedro:
In faith, lady, you have a merry heart.

Beatrice:
Yea, my lord, I thank it, poor fool, it keeps on the windy
side of care.



Jag vet att jag skrivit det förut, men det är ett bra citat och tål att upprepas.

Dagens ogenomtänkta:

jag är alldeles för lättpåverkad. Jag har en tycka-synd-om-mig-förmiddag med lamslående mensvärk och botar den med att kolla på Beverly Hills och vara nostalgisk över en mellanstadietid som inte var alls som jag minns den. Nåja, bevery hills är som jag minns iaf.

Nu har Brenda hittat en hund och jag får givetvis för mig att jag måste skaffa en hund när jag pluggat klart.
impulsen lär gå över, men just nu känns det som att jag absolut måste ha en hund. och kanske just en sån som Brenda har hittat.

Jises. Varken radio eller tv är säkert för mig. Jag måste lära mig sluta vara så påverkbar.

ytterligare argument:

Det blir bara mer och mer uppenbart att jag måste köpa en Iphone.

http://itunes.apple.com/app/munchkin-level-counter/id321177230?mt=8

Eller hur?