tisdag 28 december 2010

du och jag, farsan

Det är ganska otacksamt att ge mig böcker i julklapp. Eller helt galet tacksamt, beroende på hur man ser det.
Jag blir så klart jätteglad, men om man siktade på en julklapp som räcker länge blir man nog lite besviken. Samma sak om man förväntade sig att kunna umgås med mig på kvällen.

Jag fick CajsaStinas bok om pappa Fred i julklapp, lite försenat för den var slut i bokhandeln, men kom in igår när det var vanlig måndag igen. Mycket glad och nöjd ägnade jag bilresan och en bit av kvällen åt att betrakta den. Jag kanske ska börja med det, att ta en månad av att nöjt titta på den fina boken och vänta med att läsa den?

Nu började jag läsa den igår eftermiddag/kväll, läste lite till efter del 2 av mitt och Amis HarryPotter-maraton och läste resten nu på morgonen. (jag vet inte om min mor var så nöjd, för så fort jag får en bok så försvinner jag helst in i den och märker inte så mycket annat. Vill man umgås med mig ska man se till att ingen ger mig en ny bok just den dagen)

Jag hoppas att min far - världens bästa och snällaste - inte sett fram emot kvällar i hagstugan då han kunde nöjt betrakta dottern läsande julklappsboken. Jag kanske kan läsa om den i så fall? Jag läser uppenbarligen alldeles för fort för att det ska vara någon glädje i att ge mig böcker. Jag önskar att jag kunde vara en sån där bra och tindrande bokläsare man kunde betrakta och känna sig nöjd över vilken lyckad julklapp man ordnat som höll mig sysselsatt och road så många kvällar. Eller nä, det önskar jag inte alls för för min egen del är jag mycket nöjd med att läsa snabbt - jag hinner ju så mycket mer! - men ibland vore det roligt om den som ger mig en bok hinner uppfatta att jag faktiskt läser den och har roligt.

Så tack pappa för boken. Helt fantastisk bok. Vad ska vi läsa nu?
:)

torsdag 2 december 2010

one step ahead of the shoe shine

Alltså, det är inte helt enkelt i skolan. Det är mestadels bra, men det är slitsamt, ifrågasättande, krävande och delvis riktigt svårt. Men bra. Alltså, såhär är det ju. Och nu har det börjat dyka upp en hel del bra handledning, så det bli ju lättare. Men det finns ändå en klar temalåt för veckan.

wait for it

Det är så mycket i och runt skolan att jag inte ens hunnit kolla på senaste How I met... Plötsligt är det torsdag och hur blev det det?
Jag kommer inte hinna kolla nu heller, säkert inte förrän nästa vecka. Eller veckan därpå. Vad ÄR det här? Ändå är jag inte helt missnöjd. Skola är bra. Föreställningar mest varje kväll är också bra. En hel helgs dansfestival är ju i princip bra, men börjar kännas lite slitsamt nu och då har den inte ens börjat än. Men idag!
Gosh, vad jag ska sova i jul. Sova, äta saffranspannkaka och läsa böcker som inte handlar om teater.

onsdag 1 december 2010

Good morning, starshine!

Ibland känner jag mig som att jag upptäcker världen för första gången. Ibland känner jag mig också lite dum när jag kommer på mig själv med att konstatera uppenbara självklarheter.
I morse vaknade jag vid 06:10 och kollade ut. Tänkte för mig själv: "men såhär mörkt var det inte igår morse. Värst vad det blir mörkare snabbt nu". Godmorgon, Hanne. Det kallas vinter. Det händer varje år.
Uppenbarligen har jag lika bra årstidskonsekvensminne som SJ och SL. Jag borde ju på nåt sätt minnas hur vintern funkar.
Men kanske är jag bara ovan vid att gå upp tidigt? Vakna 06-nånting gör jag ju rätt sällan annars. För enstaka promotionfrukostar med gamla jobbet. För enstaka resor som startat tidigt. Men nu gäller det att hitta nån form av tid att hinna göra egna saker och lite skolarbete innan morgonmötet på skolan och då är det lika bra att åka hemifrån vid sju.
Idag gick jag upp 06:45 och bussen gick 07:01. Jag har aldrig förstått behovet av morgnar. Upp, vimsa runt halvvaken och hitta dagens saker, snubbla ut genom dörren. Frukost förstår jag behovet av, men orka. Imorgon ska jag äta frukost, jag lovar.

Det enda som är lite synd med tidig-morgon-jobb är att det är så få andra som gör det. Jag har en massa samtal jag skulle behöva ringa och folk på skolan jag skulle behöva prata med. Men vad hjälper det att jag försöker ringa såhärdags, folk svarar ju ändå inte förrän efter nio. Ironiskt, somehow. Tur att man kan maila dem en massa papper och en hurtig uppmaning "ring mig när du vaknat/börjat jobba". Daterat 07:35 ser jag ju närapå galet effektiv ut då. Eller kanske bara galen.

Nu: pjäsrelaterad rave-research, dagordningsskrivande, planering.