konspirationsteori (om Bamse-övertrampet)

Angående Bamse och Migrationsverket.

Först: det är ju helt sjukt. Sådär får en inte använda Bamse, det är inte okej. Folk som skickas tillbaka möts inte av glad släkt på flygplatsen som om de varit på semester. Det är inte okej att lura barn det. De tror inte på det. De vet ju vad de flydde ifrån. Alltså tar man bort hela trovärdigheten från sig själv, varför ska de tro på nåt annat i tidningen om den så uppenbart ljuger om det? Och vad ska man tro om ett land som ljuger för en det första de gör? Tala om att sabba tilliten hos de som kommer hit. Så misslyckat på så många punkter.
Bästa lösningen vore ju att sluta skicka tillbaka folk helt och hållet. Folk flyr av en anledning. Punkt. Det är varken enkelt eller roligt att bryta upp en familj från sitt hem, så varför tror folk att de som kommer hit gjort det frivilligt och inte som en allra sista utväg?

Om detta har andra skrivit mer och klokare, så nog om det.

Nu funderar jag på banalare grejer, men kanske också på sitt sätt viktiga för jag börjar ana en tendens som oroar mig.
Osynliga krafter håller på att förändra samhället genom att ändra folks medvetande, språk och uppfattning långsamt. En smygförändring långt mer diskret än nedmonteringen av solidariteten genom försvagandet av fackföreningarna.
En sa jag funderat över är att det slutat pratas om folkrörelserna. Personers ideella engagemang är inte längre folkrörelser, utan civilsamhället. Har det varit så länge? Jag har aldrig hört ordet förut, inte förrän nyss. Att långsamt börja prata om civilsamhället istället är ett sätt att få oss att ta ett steg från folkhemmet, folkrörelsesamhället och andra saker som indikerar socialism eller folkstyrka. Civilsamhället sätter fokus på arbete/yrkessamhälle, låter kallt och disciplinärt. Känns som en Björklund-våg som isar genom folksjälen. Eller civilsjälen?
Det där oroar mig. Att någon genom språkförändring förändrar medvetandet på samhället. Det kan vara farligt. Måste värna solidariteten i språkbruket.

Och så tänker jag att det här med Bamse är ett sjukt smart maktgrepp. Folk gillar Bamse. Vänsterdebattörer vinner sympati på att lyfta fram Bamse-serier och Bamses skola där Bamse och hans vänner berättar att det är bra att betala skatt. kapitalismen i Krösus-gestalt får välförtjänta kängor gång på gång i återanvända serierutor. Bamse har varit vänsterns vän och gestalt, och det lär ha retat högern något enormt. För gemene person gillar Bamse och håller med. Ergo: poäng vänstern.
Så vad gör högern? De kapar Bamse, smyger in honom i ett sammanhang där han blir allas fiende. Omöjliggör Bamse som positiv figur. De lyckas få Bamse förknippad med åsikter som ALLA är emot. Åtminstone den mitten-massa som är solidariska och som förut nickat gillande åt vänsterns Bamse-exempel. Och score - nu har man tagit ifrån vänstern en av deras bästa poängplockare. För när vi nästa gång ser Bamse säga "att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt" kommer en liten röst långt bak i huvudet säga "men tyckte han inte också att det var okej att utvisa sjuka familjer till krig?" och inte alls nicka igenkännande med sympatiska Bamses sympatiska och solidariska inställning till skatt och hjälpsamhet.
DET är lömskt.
Vad gör vi nu? Hur räddar vi Bamse som symbol för socialism och godhet?
Det här handlar väldigt lite om migrationsverket och mycket mer om en förändring av samhället som pågår i det fördolda. Någon har en agenda som de fanimig inte ska få driva igenom. vi måste rädda det samhälle där solidaritet var ett honnörsord och där folk såg varandra som medmänniskor och inte som kapital eller nätverk.

packar.

Idag har jag gjort saker som jag tycker är otäckt. Som att prata med folk som säljer jeans. Om jeans. Och sedan köpt de omtalade jeansen. Eller, så omtalade var de ju inte. Inte i den meningen att folk pratade om dem. Bara i den meningen att snälla expediten pratade om dem med mig.
Jag har lärt mig att expediter kan vara snälla och tala med vänlig dalmåls-dialekt. Bra grej!

Nu försöker jag packa. Det går sådär. Jag tror jag har allt. Jag menar, vad behöver man egentligen? Gissar att jag inte ens kommer packa upp hälften av det i min väska.
Och imorgon åker vi astidigt. Så tidigt att jag liksom åker härifrån vid 03. Flyget går 06:30. Vems dumma idé var det att vi skulle åka så tidigt? Hade vi ens nåt val?

Nåja, Berlin kommer bli awesome, vi har iaf en föreställning per kväll och det lär väl inte vara svårt att hitta dag-grejer att göra i Berlin, liksom.

Efter det blir det kort dag i skolan och sen Gävle och Biennalen.
Det är ett stort liv.