how wonderful life is

Vilka dagar! Vilket liv!
Ensemble-öl. Oj, oj.
Kulturdebatt + efterdebatt på jac's. Så galet inspirerande.
Och idag en alldeles för soft dag på jobbet.
Jag tror inte att jag fick nåt annat än schemat gjort. Men gott så.

Jummerdöns- (jag vet inte varför jag börjat kalla den så)-ensemblen satt och fikade och där blev jag sittandes ett tag. So did rätt många andra ckså, så...

Pontus och jag pratade överlämning, men mest om bra practical jokes man kan göra på jobbet. Det kommer aldrig gå bra när vi ska dela kontor sen...

När allt var som meningslösast åkte jag och nilsson ut och letade glass. Och handlade Tv-spel.
Det första som hände var att jag sprang på Hanna. Som jag inte sett sen... sen jag flyttade, tror jag. Vi pratade i telefon när jag jobbade här första gången, alltså våren 2006. För länge sen.
Nu ska vi kanske fika. Jag hoppas så att hon inte har förändrats, åtminstone inte så hon slutat vara den Hanna jag kände då. Jag fick ingen uppfattning om det nu, för hon hade Maria med sig och vi kunde aldrig prata med varandra när hon var med, ens då, way back på den gamla tiden.

90%-tröjorna kom idag, så jag har gått runt i min hela dagen. Så himla fin!

Teknikerna hade avdelnings-kväll på piazzan när vi hade schemakväll. Vi snodde lite mat av dem, och efter ett par öl vågade de retas om tröjorna och om gud vet vad.
Jag gillar mitt jobb.
Vi hittade dem på O'learys sen när vi gick hem. Ölen hade väl tagit slut på teatern. :)
Det var tänt i ena logen (du kan nog gissa vilken) så de hade säkert letat igenom hela husets alla tänkbara öl-gömmor innan de drog.

Det blev en enkel schemakväll, vi var en person kort. Klara innan nio.
Skönt att komma hem, det har varit en låååång vecka ocg jag har inte hunnit, orkat göra nåt alls åt mitt rum. Inte ens koppla in tv-spelen. Då fattar du hur illa det är!

Men det händer mycket nu och jag har ingen tid att känna mig ensam. Snarare tvärt om.
Göteborg i helgen, massa folk.
Nästa vecka ska jag minsann ta det lugnt på kvällarna och hinna ta hand om mitt rum. Från kaos till nåt som känns som hemma, är nästa viktiga projekt.
Jag har inte ens hunnit packa för göteborg. Jag får resa med enkel packning helt enkelt. Har tandborsten i ryggsäcken redan, så... Almost good to go.
Ikväll orkar jag inte. Det är riktigt vidrigt tidigt imorgon, med promotionfrukost och samling strax efter sju. Jag lär vara en zombie, bara stappla upp och klättra upp för oskarsparken/stortorget och sen ramla ned tilll badhuset.
Jag orkar inte. Jag trodde vi jobbade teater för att slippa börja jobba före tio? Gnäääälll och gny.
Nu ska jag sova!

Och ute är det vår, på dagarna. Snön smälter, Annika och jag åt första glassen för året. Inte samtidigt, men samma sort visade det sig. Solen syns, man kan gå utan jacka. It's all good, it's all really jävla good.