tuesday afternoon is never ending

Jag verkar vara fullkomligt oförmögen att formulera mig kortfattat. Varesig det handlar om såna här texter eller vanliga mail. Allt blir för långt. Eller vad då för långt, förresten. Det kanske är alldeles lagom långt och folks tålamod som är för kort?

Eller så är det det att jag tänker för mycket saker som jag inte har nån att prata med om och därför skriver jag ned dem istället? Hemma på mitt vindsrum har jag ju bara Merlin, skumgummiödlan. Och jag drar mig lite för att prata med honom. Inte för att han inte är nice, men för att det känns som att man nästan är galen när man pratar med leksaksdjur. Och just nu är Merlin längst inne bakom stolen, så han verkar inte vara så sugen på att lyssna ändå.

strategiskt ligger alla mina viktiga jobbmöten på just de måndagar som jag hade kunnat vara i göteborg på. Finns det en tom måndag kan man ge sig på att den ligger efter en helg då jag ändå är i örebro eller i karlstad eller något sånt. Damn.

Jag mådde lite skräpigt imorse. Frisk luft och att äta frukost långsamt hjälpte lite. Jag vill inte vara sjuk. Jag tycker jag varit sjuk nog för hela det här året redan. Imorgon är det onsdagsclub igen. Får man inte missa.
Trixter åker på turné till stockholm i helgen. Hade gärna följt med, men vet inte riktigt vad jag ska göra där. Så det blir gbg för mig, och kanske en chans att fixa de där hall-sakerna i lägenheten. Det är ju ett evighetsprojekt, det där.

Svart färg och en projektor, borde jag skaffa. Nä, nu blir det för långt igen. Gah!