People are strange

och vissa vänner man träffar för sällan är för långt bort.
Det är märkligt med de där som man träffar under festivalerna, som man kommer så himla nära och samtidigt vet man inget om dem egentligen. Rätt många av dem skulle jag inte lärt känna annars, vi är så himla olika. Men med festivalernas hjälp så tar man liksom in dem i hjärtat direkt. Det här är människorna som inte vet var jag bor eller jobbar, men som skulle åka dit direkt om jag behövde deras hjälp med nåt. Det är de underbara skyddsnät som när ens liv rämnar hör av sig med ett "det finns alltid en soffa för dig i Karlstad" och liknande. Som tar en med på falafelvandringar i Malmö och ser till att man äter när man inte själv orkar ta hand om sig.

Finaste M. Konstigaste nyheterna. Jag önskar jag kunde göra nåt. Det här är ju jättekonstigt.