om barnböcker

Det blev mycket läsa idag. Coola tiny art director har gett ut en bok som är precis samma sak som bloggen men i bokform. Den kom med posten tillsammans med Janis den magnifika och Ann Rice-boxen jag ska läsa inför sommarens kurs. och lite mellanstadienostalgi - Alltid den där Anette.
Skitbra grej. När man kommer hem från en regnig promenad genom majorna och behöver något upplyftande. Jag vet - Peter Pohl! Det är alltid skojigt. Näe. Men bra. Fortfarande sjukt bra bok, även om den är en mellanstadiebok.
Eller högstadiet? Har man greppat alla de där sakerna redan på mellanstadiet? Jag minns inte vad man läste när...

Ibland funderar jag över allt möjligt. Som idag. Vad gör jag om jag får barn nån gång och det visar sig att de inte tycker om att läsa? Jag har ju galet mycket böcker som bara väntar på att nån ska fylla sju eller tolv eller vad som helst och börja läsa dem. Allt från söta En Björnberättelse till Johanna Nilsson och Peter Pohl. Via böckerna om Emily, Mumindalen, Ronja och.. ja, listan kan göras lång. Jag älskar barnböcker. Många av dem läser jag gärna själv, ganska ofta. Det är nåt med enkelheten, det inte tillkrånglade. Ärligheten.
Det finns så himla mycket bra att jag inte alls tänker skämmas över att jag har en del barnböcker i min bokhylla. Astrid Lindgren, Maria Gripe, Jostein Gaarder - jag vet inte varför det är barn/ungdomsböcker? Det handlar ju om livet, ibland på riktigt komplexa filosofiska nivåer. Jag menar, som Michael Ende. Momo eller den oändliga historien- de är ju bägge två böcker med så mycket undertext att det hela tiden dyker upp nya insikter och detaljer varje gång man läser dem, så mycket som går en förbi när man är barn och bara läser själva äventyret.

Jag undrar om Lisa fortfarande har min Den oändliga historien? Hon lånade den i ettan på gymnasiet. En dag när vi planterade sticklingar på trädgård. Lustigt, jag minns fortfarande hur det såg ut där. Och hur det luktade. Well, det var väl likadant som i alla växthus gissar jag. Vi hämtade aldrig plantorna igen, minns jag. Det var dumt av oss. Men boken hoppas jag att hon har kvar!