långsam nedräkning

Idag har jag inte riktigt gjort nånting. P, M och J skulle iväg tidigt. Vinkade åt dem i fönstret och fortsatte morgonen på plätten. Har knappt rört mig härifrån.
Ska till Agneta om en timme, ska väl sätta igång mig själv nu.
kände mig vemodig och ensam när de åkt. P ringde när de kommit fram och gjorde mig lite gladare och det kändes inte lika underligt att vara ensam här längre.
Min dator funkar och verkar må bra. Enda downen är att mina bokmärken i firefox är borta. Inte så farligt. nu är datorn renoverad och felfri, det är bra

Fasters bil som skulle tagit oss till Gbg med alla mina saker är plötsligt trasig. vi får se hur vi löser det. Kvällen är lång och morgondagen kan säkert ordna.

Det är kallt. Kallt inne och ute. Förkylningen har drabbat mig lite, jag är seg men inte särskilt sjuk. Trött, massor. Nästan en vecka av ryggont och sova på ganska hård plätt har inte gjort mig utvilad direkt. Men jag kommer sakna den. Plätten, alltså. Inte ryggvärken.
Den här lägenheten känns främmande när den är tom. Söta lejonen ligger kvar här bredvid mig, de fick inte följa med till Stockholm.

äh, om jag ska ha en chans att klara mig bra i frågesport så mste jag starta huvudet nu. Seg vinner inget TP.

Jag har separationsångest, som vanligt. Men jag vill inte stanna heller. Jag vill nog helst vara rakt nere i typ "om en vecka" och känna att det har gått bra. För det känns som att det kommer gå bra. På nåt sätt. Jag är inte orolig, jag vill bara få komma igång med det. Distansförhållandegrejen. Mmmhm.