go now, go!

eftersom jag inte orkar skriva allt som hänt, med premiärveckor och allmänt win (det händer så mycket hos alla nu) tänkte jag att jag ägnar idag åt att fundera på My So-Called Life.
Full av världens bästa quotes. Vissa saker förändras aldrig, oavsett hur mycket äldre man blir. High school är som ett koncentrat av livet. Essensen.
My So-called är annorlunda. Jag såg delar av den när jag gick på högstadiet, men hann aldrig riktigt följa den. Stallet kom i vägen. Jag var ju aldrig hemma. Jag tror att jag hade varit annorlunda om jag sett den, hela. Första serien som inte handlade om de vanliga och de populära. Jag fattade aldrig Beverly hills eller Melrose. De var ju precis som de i skolan. Men My so-called var om de som var annorlunda. Angela bröt med Sharon och blev annorlunda. Det fanns ingen Rayanne Graff i min skola, men damn om jag vågat vara annorlunda på riktigt i högstadiet.

Well, nu är highschool väl mer gymnasiet, men jag hade behövt My so-called när jag var fjorton. För att förklara för mig, det som andra serier inte förklarade. Som de fortfarande inte förklarar, även om det hänt hur mkt som helst sen tidiga 90-talets ungdomsserier. Jag sparar den. Ifall ag får barn vill jag att de ser den. Förstår och vågar tidigare än vad jag gjorde. Annorlundavarandet. Att det kanske är det viktigaste av allt. Sen är den grym på annat också. som världens bästa quotes som:

Rayanne: I think part of him is partly interested in you. Definitely. I mean, he's got other things on his mind.
Angela: But that's the part that's so unfair. I have nothing else on my mind. How come I have to be the one sitting around analyzing him in like microscopic detail, and he gets to be the one with other things on his mind?

Rayanne: You wanna have sex with him.
Angela: Who?
Rayanne: Who. Jordan. Catalano. Come on, I'm not gonna tell anyone, just admit it.
Angela: I just like how he's always leaning. Against stuff. He leans great. Well, either sex or a conversation. Ideally both.