och vardagen känns så fullkomligt meningslös. Inte blir det bättre att hela Stadra är tomt. Inget händer, Dragan sitter utanför och röker och gör ingenting. I övrigt är det tomt.
Vad ska jag göra? en affischbotten. Hade jag kunnat göra hemma, så varför åkte jag hit tidigt i morse? För att det är mitt jobb.
För att det här är failing verkligheten som jag inte har ett dugg lust att vara i. Alltså, inte specifikt Stadra, men verkligheten och vardagen är tråkig och ensam jämfört med livet i baracken.
Jag saknar Linnea, jag saknar en himla massa nya och gamla människor. Jag saknar min radio och kanal 6. Jag saknar att det är slut på gaffatejp och att inte få tillbaka några verktyg. Jag saknar AnnaKarin och uppfinningen av spikband-kan-vara-en-kedja. Det har varit några riktigt stora fail, men övervägande sjukt mycket win-grejer.
Ibland är det skönt att komma bort - komma hem - och få perspektiv på livet och komma ihåg hur det känns att vara levande på riktigt.
bullets in the head
7 år sedan
Jag kan bara hålla med. Hur sjuk, trött och sliten jag än är fortfarande saknar jag alltihopa och vill bara tillbaka. Failstivalen där ingenting fungerar men allting fås att fungera ändå. Där nattliga bad är normen och världens underbaraste människor kramas sådär länge och nära som man ska kramas.
SvaraRaderaDet är RIKTIGT skönt att få perspektiv på livet och komma ihåg hur det känns att vara levande på riktigt.