hittegods

och nånstans nyss fast jag glömt var och vem som postade den, såg jag den här.
Hilarious.

alla välpolerade, tomma plastartiklar

Jag tänker såhär att om nyårslöften inte är nåt kanske förstamaj-löften är en bra grej. Att varje år börja med nåt eller sluta med nåt för att göra världen lite bättre. Ett steg i taget.

Det läcker olja i havet. Jag funderar på plast.
På svd kan man också läsa om förbud mot plastleksaker som delar av snabbmatspaket.
Jag tänker ännu mer på plast.

Det här med inga plastkassar är ju ett steg. Men jag tänker att jag kanske ska utmana mig lite. Ingen plast alls? Nej, det går inte. Så lite plast som möjligt. Ja, bättre.
Finns det fryspåsar i nåt annat än plast? Det är dags att leta alternativ.
Det är dumt att kasta sånt man redan har, men nya saker blir i andra material.
Mina braiga gummistövlar är tex i naturgummi av något slag.
Jag känner att jag måste läsa in mig ordentligt på det här, så det blir rätt. Är aluminiumfolie bättre än plastfolie? Heter det smörpapper för att man slog in sina smörgåsar i det förut? Är det ett alternativ til att ta med sig fikarast-mackan i plastpåse? Fanns det inte små lådor för smörgåsar förut?
Är såna där avfallspåsar man köper på rulle i affären mycket bättre än ica-kassar till sopor? Blir det egentligen några sopor alls om man skärper sig och källsorterar allt?
Vad gör man med tusen tomma schampoflaskor? går det att köpa på refill?
och är en jordgubbssylt-refill som är i mjukplast bättre eller sämre än en ny burk i glas varje gång?
Äh, fuckit. jag ska ju göra egen sylt i sommar, så just DET är ju inget problem.

Men jag känner mig lite vilse och undrar om det finns en miljörådgivare eller en sida på internet som kan ge mig lite vägledning. Årets förstamaj-löfte är iaf att det minsann ska vara slut på allt onödigt plast. Det går inte att skippa plast helt, tror jag, men tills det gör det måste det här vara ett godkänt steg på vägen, ja?

det var så det var

Finaste Melissa säger sanningar:

Lät du henne komma närmre
var hon vackrare än mig
det finns dagar som jag tänker
mer på henne än på dig
jag går bredvid men halkar efter
jag orkar inte springa mer
försökt att visa dig med blicken
men det är inte mig du ser
den här platsen är nån annans och jag måste hitta ut
hur ska man älska nån som har älskat nån förut

Vissa stunder kan det kännas ensamt
om du undrar vad jag tänker på
så jag håller hårt och kryper tätt intill dig
som om hon skulle försvinna då

Vi talar sällan högt om våran framtid
vi talar aldrig högt om det vi har
dina drömmar blir allt svårare att se nu
och mina finns snart inte längre kvar

packning igen

Det känns som att allt jag gjort de senaste två åren är att packa upp och packa ned saker. Nu är det dags igen. Eegentligen inte NU, men jag kommer inte hinna under sommaren. Saker upp på vinden, saker till Hagstugan för vidare transport till Stockholm så småningom.

I köket finns bara det jag verkligen behöver under sommaren kvar. Hallen och garderoberna närmar sig samma öde.

Lådor i ett hörn för uppbärning på vinden. Lådor i hallen för transport till Hagis i eftermiddag.
Livet känns så litet när man ser det i lådor och högar.
Och samtidigt har jag alldeles för mycket saker.

Men till Stockholm tar jag med mig så lite som möjligt, så nu måste jag tänka igenom vad jag verkligen inte klarar mig utan och vad jag vill ha kvar sen och vad jag lika gärna kan kasta/sälja/ge bort.

Svåra val.

fel soundtrack.

Ibland får man fel musik i huvudet. Jag äter inte alls nån medicin och det är inte alls så det är, men i mitt huvud cirklar ändå:

Sen jag börjat ta min medicin
Gråter jag inte nåt mera
Sorgen är kvar, den står där med ett flin
Men bekommer mej inte nåt mera

Fast jag börjat ta min medicin
Står väggarna kvar lika gråa
Samma flugor i fönstret och samma gardin
Samma TV och samma hallåa

Egentligen har jag haft bra dagar. Bästa bror tog med mig på spelning i torsdags, Ebba och jag hade bra men blåsig sommardag på Långgatan och i Slottsskogen igår och idag har jag varit på GDT och sett den där pjäsen som Linus och Linnea skrev.
En märklig promenad följandes en bekant för att vi blev oroliga. En ensam-promenad vidare och fyrverkerier över Liseberg. En stund på inte jättesunkig majornapub med gammal vän pratandes om projekt vi gjort och inte gjort och borde göra. På vagnen hemåt pratade vi om det superhemliga projektet som kommer bli så himla bra och kanske det coolaste nånsin, om vi lyckas göra det. Men det är så sjukt hemligt och måste fortsätta vara det att jag inte ens kan skriva vem det var jag pratade med om det. Men bra blir det, när det väl blir. Hemligteatern.

Nu ska jag sova och sen packa en låda saker som ska till Hagstugan. Projekt: stockholmsflytt har börjat!

Det finns så många platser.

och i Örebro är alla platser platser som minner om något. Förut, nyss, för länge sen. Saker som inte betyder längre och saker som betyder så mycket att det är jobbigt.

om hur snabbt man kan läsa

För en diskussion, för en person som jag inte alls vet om han läser eller bryr sig längre, men ändå. För att jag sa att jag skulle, kunde:

Igår kväll, hos Ami. På stolen bredvid soffan där jag sover låg Dan Browns "gåtornas palats" och jag kom ihåg en diskussion om hur snabbt jag egentligen läste såna där böcker. Jag lovade ju då, i ljudbokstider, att läsa något i den stilen och klocka hur lång tid det tog. Challenge accepted!

Starttid: 20:25
Sluttid: 00:05

3 timmar, 40 minuter.

Jag minns inte vad jag sa för tid då, men det här borde vara inom ramarna.
(jag vet att det är den mest lättlästa sortens bok, men det var liksom det som var utgångspunkten för diskussionen. Om det är viktigt för frågan kan jag återkomma med lästid för någon annan bok. Bara säg vilken!)